Jag blev så ledsen när jag insåg att jag raderat så mycket från mitt arkiv. Var ju rädd att någon visste vem jag var. Så tråkig, hade verkligen känsloinlägg, sådana känslor som jag skäms för hade jag skrivit ändå. 

 

Jag vet inte hur jag ska formulera mig, jag har gråtit hysteriskt i två timmar och jag vet inte varför. Jag har tappat min aptit och jag borde vara glad, men jag är orolig. Jag är dålig i magen mer ofta än sällan och jag har aldrig varit med om en liknande depression. Innan jag bytte blogg (så ja det var ett tag sedan) berättade jag för mina föräldrar om hur dåligt jag mår psykiskt men de tog mig inte speciellt seriöst trots hur mycket jag grät, jag har liksom gett upp på dem. Vet inte vad jag ska göra. 

 

Det är svårt att skriva för just nu känner jag inget. Känner en klump i magen och darr i kroppen men inget mer. Jag har nog gråtit färdigt för flera år framåt och jag tycker synd om hundarna som fick stå ut med min sorg och irritation.. 

 

Jag vet verkligen inte vad jag vill berätta för jag har INGET att må dåligt över. Visst vi har mycket i skolan men jag ser ingen anledning att göra något. På samma gång får jag inte få dåliga betyg. Det är komplicerat att förklara, jag är sjuk i huvudet.

Innan skulle jag blivit glad om min aptit försvann. Om jag kunde sitta klockan åtta på kvällen och bara ha ätit en macka till frukost, lite blomkolsgratäng till lunch och en chokladboll till eftermiddagskaffet och inte ens vilja ha en halv macka till middag. Men nu? Nej. Jag är bara orolig. Jag är så fruktansvärt utmattad av detta. 

Förra året mådde jag också dåligt på vintern men det blev inte fysisk smärta, nu mår jag illa på bussen hem så att jag vill spy. Jag brukade tänka att jo visst mår jag dåligt nu men INGET slår hur jag mådde i högstadiet. Då var allt värst.

Detta? Detta är värre. Så jävla mycket värre. Har aldrig varit med om liknande.<


Fick ont i hjärtat när jag cyklade, hoppades att jag skulle få hjärtstopp. Kom på att hjärtat sitter på vänster sida. Besvikelse.