Är det möjligt att ta sig ur detta?

 

Är det någonting jag alltid kommer ångra är det att jag inte tog tag i det och bad om hjälp då när jag tickade kriterierna, även om jag inte visste det.

 

Är det inte sorgligt att man kan må för bra, när man egentligen inte mår bra alls? Tankarna går att sopa undan nu, jag kan leva bättre nu, men allt kommer tillbaka. Det är som att varje tanke är en boomerang som jag bara kastar längre nu innan den kommer tillbaka. Även fast allt är annorlunda nu så är vissa saker precis likadana.

 

Jag har aldrig tagit det seriöst med skolkuratorer men kanske när jag börjar studera att jag ska ta tag i det? Kanske är lite stöd bättre än hemligheter och inget stöd alls. 

Jag saknar det. Jag saknar hunger, kaffe, cigaretter och hur sjukt det än låter saknar jag att må dåligt, jag saknar att vara smal även fast jag inte tyckte att jag var smal nog. Jag tycker att man ser ren ut när man är smal men jag kände mig aldrig ren för låren var för stora och smalbenen för muskliga. Nu är jag smutsigare än någonsin men jag är bestämd att ta mig igenom detta. Jag tänker forstätta äta som jag gör men ändå så saknar jag att slippa att ta ansvar för min egen lycka, det var lättare att gräva sin egen grav än att kämpa efter en livslåga. Speciellt när ingen vet, det finns ingen jag kan dela mina framsteg med. 

 

Före ~ 59 kg //  vänster ~50 kg

 

Kaffe och cigaretter är vad jag kopplar till min sämsta och bästa tid. När jag var smal och duktig, gick ner i vikt. Därför slutade jag med båda delarna. Det är för triggande.

Men jag mår bra nu, jag hjälpte mig själv. Till slut. Jag ville alltid att någon skulle se hur dåligt jag mådde men jag gömde det så bra, jag har aldrig kunnat visa mig svag. Men jag ville inte hjälpa mig själv, för om jag kunde det bar jag ens sjuk då? Torka tårarna och le. Jag mår bra nu. 

Om man kan hjälpa sig själv är man verkligen sjuk då? Jag var kanske inte det. Jag mår ju bra nu.

Men trots det fann jag mig själv med en cigg i ena handen och kaffe i den andra med en saknad hungerskänsla när jag gick mot skolan idag.

Jo tack, jag mår bra nu.

Vissa dagar känns det som att jag är hög av lycka. Hur har jag kunnat behandla mig så som jag under så många år gjort?

 

Andra dagar, som idag, känns det som att de dagarna nog är avlägsna drömmar. Känner mig instängd, frustrerad, ledsen, arg, fet. 

 

Mina lår har gått från flera centimeters mellanrum till att röra varandra. Det är äckligt. Mina nyckelben syns snart inte mer. Vidrigt. Men jag har inget annat val än att gå framåt. Men helst vill jag slå sönder hela huset.

Min bror kommer hem idag med hans sambo, jag har varit instängd på rummet mest och gråtit. Jag mår så mycket bättre av att leva så här men idag har jag enbart fått höra irriterade föräldrar gnälla på att jag "håller på så här" , det är löjligt och att så länge jag bor hemma borde jag leva så som de lever därför att jag tar upp hela köket och så vidare. 

 

Att jag mår bra av detta spelar ingen roll liksom. 

Det är en så underlig känsla, att gå upp på morgonen och se fram emot dagen. Fast att inget speciellt är planerat. Jag trodde inte att någon gjorde det, jag trodde att det var normalt att det kändes som att när man vaknade från en mardröm vaknade man ändå upp i en annan. Att en ny dag var det värsta som fanns. Hur ska man överleva en till? Hur ska man orka? Allt är ändå bara svart.

 

Jag tror inte man kan må bättre för att man "bestämmer sig för det" som många säger och tror. Många som kanske inte egentligen vet. Jag tror att man måste nå en viss punkt som är olika från person till person, där man kommer till en slags insikt.. Eller där man hittar ett sätt man kan stå ut med att leva på som får en att må bra.

 

Jag tror att frukt har räddat mitt liv. Räddat mig från att slösa bort mitt liv. Men det är inte för att jag bara bestämde mig för att leva så här, jag kom till någon slags insikt som jag inte kan förklara mer än att jag av hela hjärtat ville lägga tid på mig själv, energi på mig själv. Jag insåg att jag kanske var värd det.. På samma gång slutade jag dricka kaffe, röka, dricka alkohol. Det händer inte för att man bestämmer sig för det bara för hur många gånger jag inte jag slutat röka innan? I typ 3 dagar? Men börjat igen för att jag inte sett meningen med att sluta.

 

Man måste hitta sin mening.

Jag vet att jag typ har försvunnit här ifrån. Jag har en tendens att göra det lite då och då.. Men denna gången är det nog annorlunda. Detta har varit min utväg i mina motgångar och mina dåliga sätt att hantera mina känslor.. Jag vet inte om jag klarar att vara kvar här när jag äter ca. 3000 kalorier om dagen (frukt och grönt) och jag vet att jag kommer gå upp i vikt men jag vet inte hur länge vikten kommer sitta kvar innan jag tappar den igen. Jag är rädd över att gå upp i vikt och jag gör mitt bästa att vara okej med hur mycket jag äter. Jag tycker att jag mår bätte mentalt i samband med att äta frukt och grönt i dessa mängderna. Jag tror att det är bättre än att ta antidepressiva. 

 

Jag kommer inte försvinna helt det tror jag inte.. Alla har dåliga dagar och det är då jag alltid har denna bloggen. Så nostalgiskt det känns nu helt plötsligt, en massa känslor. Det är jobbigt att lämna någonting som hjälpt en att må bättre.. Hantera sig liksom. Jag har slutat dricka kaffe (drack ca. 1 liter om dagen under 2-3 år), slutat röka.. Jag blir en ny människa.

 

Allt det bästa till er så länge, tack för att ni funnits och fortfarande finns här. ♥ 

Jag som mått sjukt bra i några dagar men nu kraschar jag helt. Stänger av. 

Frukost: 27 st dadlar (skalade) mixade med 1 banan och runt 1 liter vatten. Kunde inte dricka allt, mådde illa i typ en halvtimme och ville helst spy av överflödet med mat i mig det var galet... 

 

Lunch: 2 stora äpplen (aroma mina favoriter)

 

Mellanmål när jag kom hem: resterande av frukosten som var kvar

 

Sent mellanmål:  mixade jag 2 st frusna bananer med 1 vanlig banan och blandade i lite kakao (vilket man egentligen ska undvika läste jag efter...).

 

Middag: 3 äpplen mixade med ca. 15 dadlar och kanel. Efteråt kunde jag knappt andas så full magen var. Det är verkligen obekvämt och man vill bara bli av med det.

 

Sjukt mycket kalorier. Minst 2000. Men jag tänker ge detta MYCKET tid för innan man går ner i vikt av det/blir slank kan det ta ett år (vissa mer) för kroppen att "hela sig" efter dåliga matvanor. Jag som druckit så lite vatten och nu öser i mig kommer samla på mig vatten och bli pluffsig, dessutom när man gjort restriction/binge + överkonsumerat kaffe är matsmälningssystemet inte det bästa. 

 

När min lön kommer ska jag sätta hälsan först framöver.. Okej först kommer julklapparna men sen. Investering i en smoothie-mixer (inte så bra med tavmix i så stora mängder), frukt, majspasta (om det finns här) osv. 

 

Till alla som fått höra att frukt och kolhydrater gör en fet. Freely äter mellan 3000-5000 kcal per dag och ser ut sådär. Valet att testa detta är inte svårt. Men hon själv gick först upp i vikt, sen planade det ut, sen gick hon ner och BAM. 

Trots att fastan varade några dagar och att jag var positiv efter att jag avbröt den kom jag in i ett läge där jag ville ge upp. Sluta bry mig. Tröstäta. Får väl bli fet.

 

Men när jag hittade Freele (banana girl) och banana girl diet och 801010 så har jag verkligen velat testa.. Jag är fortfarande väldigt förvirrad över hur man ska blanda frukterna / hurvida man får dricka vatten till frukt / hur länge man måste vänta efter ett mål innan man äter någonting annat osv, men jag är säker på att kroppen kommer hjälpa mig att känna efter. Jag kommer blanda med raw till 4 så att jag kan äta kokta rotfrukter och dylikt till middag så länge jag bor hemma...

Det känns läskigt med alla kalorier. Men tänk att få leva på frukt. Att få dricka en smoothie på typ 2 liter och det är RÄTT. Jag har känt mig dum i huvudet som alltid vill ha mer än 4-5 dl, detta är typ min dröm.

Men jag måste dricka mer vatten. Jag är rädd eftersom kroppen kommer samla på sig vatten och i början lär jag gå upp massor och se tjock ut. Det är läskigt.

 

Får se hur det går..

 

Använder anteckningsboken som en liten handbok!

Frukost: 1 apelsin, 2 klementiner 

Mellanmål: 1 äpple

Hittills. Måste få i mig minst 2500 kcal vilket känns SJUKT och läskigt men det verkar fungera för folk iallafall..

Hittade nyss den här tjejens youtube och tänkte dela med mig av den här videon som är väldigt lärorik. Hur man kan/inte kan mixa olika frukter/grönsaker beroende på vilken kategori de tillhör (acid, sub acid, fats..). Hon går på en High Carb Raw Vegan-diet sedan flera år tillbaka och hennes kropp är fantastisk. Hennes mage! Alltid platt, jag dör. Men det handlar ju om kunskap så ta en titt på detta(och hennes andra videos):

 

Märkte nu att hela spellistan kom, men videon jag snackar om är Day 24! Tror rätt ploppar upp direkt..

Det blev milen, och jösses vad skönt.

Ska göra min smoothie nu och göra matte också. Mamma jobbar kväll så ska se vad jag hittar på till middag..

Hej på er, vänner.

Igårkväll var jag och mamma med lite a hennes arbetskompisar på "after work-shopping" för vissa hade kvällsöppet och extrema erbjudanden. Självklart bjöds det på vin, tacochips med dipp (creme fraiche med sötsur sås), vindruvor, cashewnötter, jordnötter.. Jag trodde att jag skulle dö. Dippen doftade i hela affären och nötterna stirrade på mig. På något magiskt vis lyckades jag stå emot.

 

När jag kom hem var pappa hemma (han har varit på jobbresa sen i måndags) och han hade köpt massor av polkagris-bollar på vgen hem.. Min lemonad var slut och jag orkade inte göra ny, eller jag ville inte göra en ny. Det enda i mitt huvud var "jag orkar inte mer, ge mig något att tugga på". Det örjade helt OK, tog en väldans massa majs och tonfisk.. Men sen blev det, frukostbullar (anliga brödet var slut), flingor, clementiner, glass, knäckebröd osv. Somnade av ren utmattning med kläder och sminka och hela köret. Vaknade 2h senare och gick ner för att tvätta mig och då blev det mer flingor, polkagrisar, knäckebröd, clementiner.. Fick jätteont i magen men ville ändå ha mer. Tittade på film för att trösta mig själv (New Year's Eve) och sen var jag ju pigg efter all mat så låg och läste. Somnade typ halv 5.  Skulle gått till skolan men klarade inte ens av tanken och kände mig så vidrig.

 

Vaknade halv 11 och gjorde laxerande te. Téet är vidrigt men det hjälper iallafall. Känner mig aningen me positiv idag, det är fint väder och jag ska gå en mil. MEN. Igår verkade téet efter 2h, i förrigår tog det typ 12h?! Hinner jag gå ut och gå en mil liksom, det har ju gått en timme nu. Har druckit kaffe också.. Men kan heller inte vänta för då blir det mörkt..

 

Nä jag kommer hem ska jag dricka en fruktsmoothie och sen städa en massa. Sen kvällsmat. Jag vet ju nu att jag kan stå emot om jag verkligen vill. 

 

PS. Blev så glad för hittade en perfekt julklapp till en av mina bröder igår. Köpte en Ralph Lauren-parfym som kostade 498 och så fick man en hel Ralph Lauren-duschcreme till värde av 395(tror jag) gratis. Köpte den gröna som doftar svingott. Mamma köpte en primer också. Och tror ni inte man fick presenter också om man handlade över en viss summa?! I USA letade jag efter en fin anteckningsbok men kunde inte hitta någon och nu fick jag den finaste ever gratis! 

 

 

Iiih imorgon börjar jag!! Jag är så himla taggad. Men lönnsirapen gick på 70 kr för 250 gram vilket inte kommer räcka till mycket. Men kommer inte använda så mycet sirap som man ska för det är ju extremt mycket kalorier och tror inte att man behöver så mycket. Kommer heller inte dricka 3 liter men ska verkligen försöka att få i mig 2. Och så 3 liter vatten. Imorgon måste jag köpa laxeringste't också så ska se om jag kan tigga lite pengar av föräldrarna eftersom jag faktiskt skulle få betalt om jag hjälpte till hemma vilket jag gjort. Weho. 

 

Jag blev dock lite arg på dem för de skulle säga till när de skulle handla så att jag kunde köpa sirapen men klart de inte gjorde det. Istället kommer pappa och säger att det finns en bulle till mig också. Jag som ätit massor av onyttigheter idag satte stopp och sa att jag inte ska äta det nu pga fastan/detoxen och att jag skulle göra min egen middag (grönsakssoppa på buljong, med broccolli, blomkål, morot och lite ingefära och persilja i).. Mamma sa att ooh då ska vi passa på att köpa en massa godis nu så vi har det för oss själva! På skoj då. Och glassen i frysen ska jag inte heller röra. Poängen var egentligen att jag fick cukla till affären så utöver träningen har jag cyklat 6-7 km också i cpsidovind.. Höll på att blåsa ut i diket, haha.

 

Jag vill verkligen göra mer än i 2 dagar, får se om jag kan få till det och då föräldrarna på min sida att det är nyttigt.

Jag ska verkligen försöka att inte dricka kaffe men tyvärr kommer jag att röka. Så helt detoxigt blir det inte.. 

Jag har inte tränat sedan i veckan när det gick skit så ville passa på idag när jag var ensam hemma. Jag testade någonting nytt: tejpade över kaloriräknaren. Den får mig att må dåligt och  den gör mer skada än nytta under passet.

Jag fokuserade mer på styrka idag kan man säga, jag var inte hård mot mig själv pga kalorierna eller så. Jag gjorde 5 minuters uppvärmning på riktigt, annars brukar jag tänka at jag ska köra 5 min men så börjar jag ordentligt efter 3-4 istället. Jag brukar växla mellan intervallerna genom att höja nivån, men idag körde jag 1 min snabbt på samma nivå (6an), sen 2 min långsamt på samma (6an) sen testade jag någonting nytt (för mig) som jag absolut inte testat om jag sett kalorierna. Jag trampade i 30 sekunder baklänges , sen gick jag ner i nästan sittande och trampade 30 sekunder till fortfarande baklänges. Sen 2 min långsamt framåt, sen 1 minut på nivå 8, sen 2 vila osv.

Detta passet kändes fantastiskt. Inga känslor av att vara värdelös, inga tankar på att ge upp.. Det kan klart ha varit en bra dag också men passet var så skönt iallafall. När jag var på 30 minuter tog jag bort tejpen och såg att jag var på 265 kcal vilket är mycket dåligt tycker jag, men eftersom allt kändes bra fortsatte jag helt enkelt till 300 kalorier utan problem. Okej klart att det var kämpigt ändå men ni fattar! 

Att täcka kaloriräknaren kan ha varit min bästa ide på länge.

Varför är mat ens värsta fiende ena dagen och ens enda vän den andra?

Varför ska jag ständigt ha spänningshuvudvärk som sitter hela dagar i rad och hindrar min träning.

Jag ber till gudarna att laxeringstet gör mig smalare. Fick "lov" att fasta i två dagar men et inte riktigt om mamma fattar att man inte äter mat alls då, men sirap har mycket kalorier så får se om det ens hjälper under 2 dagar bara. Vill längre men första riktiga gången kan nog inte vara för lång. 

 

Jag hatar mig själv. Hur ska jag kunna sälja mig i ett personligt brev till universitet? Hur ska jag kunna vara orginell när jag är precis likadan som alla andra? Och allt jag kan komma på att skriva är för cliché. Det blir lätt så, när man alltid fejkar sin personlighet för att verka glad. Man blir cliche´. Det är väl vem jag är.

 

Ser bilder på min bv och hon är en sticka nu. Och jag gråter för att jag är avundsjuk. Och så tröstäter jag. Jag är en hemsk människa.