Kaffe och cigaretter är vad jag kopplar till min sämsta och bästa tid. När jag var smal och duktig, gick ner i vikt. Därför slutade jag med båda delarna. Det är för triggande.

Men jag mår bra nu, jag hjälpte mig själv. Till slut. Jag ville alltid att någon skulle se hur dåligt jag mådde men jag gömde det så bra, jag har aldrig kunnat visa mig svag. Men jag ville inte hjälpa mig själv, för om jag kunde det bar jag ens sjuk då? Torka tårarna och le. Jag mår bra nu. 

Om man kan hjälpa sig själv är man verkligen sjuk då? Jag var kanske inte det. Jag mår ju bra nu.

Men trots det fann jag mig själv med en cigg i ena handen och kaffe i den andra med en saknad hungerskänsla när jag gick mot skolan idag.

Jo tack, jag mår bra nu.